onsdag 12 december 2012

En dag som denna

Sitter här i universums kallaste klassrum, sällskapar med trevligt folk och lyssnar på Chess på svenska och har det relativt bra ändå. Synd att klaga liksom. Sen tänkte jag, när jag ändå håller på, påminna om musikhjälpen! Rädda liv genom att önska musik, det är ju bara för löjligt enkelt! Har suttit och lyssnat på det både igår och i morse och det är riktigt trevligt att bara myslyssna lite.
Sen på tal om ingenting så är det Lucia dag för mig denna afton! Lusse-tåg och pepparkaks-mys säger man inte nej till i första taget. Tanums kyrka kl 18.30 *smygreklam*, förhoppningsvis blir det en minnesvärd kväll! :)
Nu när man tänker efter är det verkligen helt galet hur kort det är till jul. Nu är det Lucia, sen är det en låtsas-vecka kvar i skolan och sen är det nästan jul! Helt galet! Men jag har börjat uppskatta jul mer nu "på äldre dagar". (Lite gammal får man låta ibland) Vi har gett upp julklappar, i alla fall hos min pappa, sen några år tillbaka, men jag känner att det gör mig ingenting! Jul-myset räcker gott för mig nu. Samla ihop familjen, laga lite go' mat och mys tills ni somnar. Sen kan man lyckas få så underbara bilder under jul med vintermörkret. Har börjat lägga upp lite bilder på fotobloggen som kanske skulle kunna vara värda att kika på om man vill ta del av mörkermyset med mig :) Jag önskar en fortsatt trevlig dag, och kramas mycket med varandra!

fredag 30 november 2012

En förmiddag som denna

Partey in da house!! Eller inte... Sitter på en fotolektion där man bara sitter och gör ingenting. Väldigt roligt... Överväger att istället dra mig nedåt staden och köpa lite mer garn så jag kan sticka mig en kjol. Nya projekt hela tiden i mitt huvud serru! Men men, får väl hitta på något kreativt ^^

torsdag 29 november 2012

En skoltråkig förmiddag

Den första riktiga snön är här idag! Idag borde man sitta hemma med en go' filt, en kopp varm choklad, julmysmusik och en bra bok, men vad gör jag? Jo jag sitter i skolans källare och skriver om nedrans Mitt Romney och Barack Obama! Väldans jätteroligt verkligen...

MEN jag fick precis väldigt trevliga nyheter! Min käre moder har bokat biljetter till detdäringa vax-museet i London! Super-Duper-Dunder alltså! Så nästa vecka bär det av till Dubai, och efter nyår blir det London. Här sitter jag och klagar på att jag inte får titta på snön när jag har sån tur att jag blir medbjuden så sånahär grejer... Jag är verkligen en hemsk människa ändå..

Jaja, jag får väl återgå till lilla Romney och Obama ett tag till. Skoj...

måndag 7 maj 2012

En natt som denna

Jag har surfat runt lite och kikat på människor jag känner, kollar läget lite liksom. Hos så många går det så framåt. Planerar helger, sommaren, jobb, familj... men vad gör jag? Jag står helt stilla. Jag har slutat utvecklas. Jag har fastnat i någon ond cirkel, och jag kommer inte loss. Samma mönster, fastnar på samma problem om och om igen. Det bara spärrar överallt. Jag kan inte ens njuta av våren. Jag älskar våren, men jag känner den inte nu. Inte ens de dagarna när det är underbart ute kan jag riktigt njuta av den.
Jag har lär igenom vad jag skrivit ovan och har kommit fram till att jag skrivit "jag" 9 gånger. (Tidigare mening borträknad) Är nog ganska lik min katt. Hon är också väldigt självupptagen.

En kväll som denna

Jag sitter här och lyssnar på musik och känner så himlans starkt hur jag inte vill sova själv inatt. Bara känna att man har någon bredvid sig. Inget krångel, utan bara någon jag kan ligga och hålla om hela natten. Men så är inte fallet just nu, så jag får ligga och krama på min kudde och vänta på att morgonen ska komma så jag kan tänka på annat. Vem vet, har jag tur kanske katten kommer in någon gång också, så är jag inte helt själv i alla fall!
Men i morgon ska jag i alla fall hålla idrottslektion med min käre vän. Volleyboll med båda medieklasserna. Får se hur vi löser detta, men det ska nog fixa sig fint! Hejja oss!
Nu känner jag hur hungrig jag är, så nu tänker jag somna fort så jag inte märker det. Det är så otroligt långt till köket har jag märkt. Inte okej någonstans.

Dagens garv; Syster: Jag är en stålt eilien! (översättning; Jag är en stolt alien.)
Ibland är det de små ögonblicken som är de ljusaste.

Hiding in the shadows,
not for always, but for now.

måndag 23 april 2012

en dag som denna

Jag blir galet förvirrad... Allting ser ju hel-knas ut här. Det känns lite lurigt faktiskt, men jag tar det som en man och anpassar mig.
Sitter i alla fall här och bara önskar att denna skoldagen kunde ta slut så att jag kan komma iväg och greja. Har tok-mycket skolgrejer jag måste göra, jag måste se till att jag hinner jobba i morgon och mitt i detta måste jag kunna slappna av en stund för annars kommer detta aldrig att fungera. Jag känner redan nu hur det från och till tar emot sådär som det gjort tidigare och jag vet inte riktigt hur mycket jag kommer klara av att göra. Sen har jag blivit kallad till utvecklingssamtal och jag tänker försöka övertala mamma och pappa att de inte vill dit. Jag orkar helt enkelt inte med att sitta där och höra hur mycket efter jag ligger igen och sen bli uppläxad, först av pappa som är så otroligt seriös och stressande lugn, och senare av mamma som förebrående säger att jag måste ta tag i skiten och få det gjort och kanske till och med hota med att jag inte får pengar, godis eller vad som... Jag tror jag klarar mig utan något av det där. Inget utvecklingssamtal känns liksom bäst.

Men nog om det. Blir ju bara stressad när jag tänker på det. Men ändå, idag är ingen jättebra dag. Känns allmänt kass bara. Är trött, blir aldrig riktigt mätt, har fortfarande ont i hela kroppen. Men men, det är bara att ta sig i kragen och släpa sig fram till slutet av dagen. Så tills dess, på med ett leende och hurra för livet!
 
Jag tror att jag ska baka när jag kommer hem och äta upp hela kakan själv. Bara för att jag kan ;)

torsdag 19 april 2012

En dag som denna

Tjolahopp världen!
Har inte varit här på evigheter, så kände att det kanske var på tiden nu. Jag sitter här och försöker pina mig igenom ännu en dag i skolan och får bara reda på att jag hamnar mer och mer efter i alla ämnen. Jag avskyr betygs-prat... Men det är egentligen välbehövligt. Jag har fruktansvärt mycket jag behöver göra, men hittar liksom aldrig orken till att ta tag i det. Jag kan inte ens tvinga mig till det. Hjärnan bara säger stopp.

Men man får göra det bästa av det man har. Jag har hittat fram till min systers fina blogg där hon tipsar om massa dunder-goa recept, så jag har tillbringat den senaste timmen med penna i handen och skrivit ner dunder-glass och mumma bröd. Underbart! Men nu måste jag avancera mig mot matten och hoppas att jag inte blir underkänd...

Hejja mig!