onsdag 19 augusti 2015

Död åt dumma hjärnspöken!

Rutiner, vanor, bortförklaringar och svarta hål. 

Det är nu onsdag, dag numer tre på första skol-/jobbveckan. Jag visste att jag skulle tycka om att komma in i det "vanliga" livet och rutinerna igen, men ingen hade kunnat förvarna mig på denna otroliga förändring i mitt huvud. De sista veckorna här på sommaren har jag tappat orken på det mesta här i mitt liv. Jag slutade träna, för jag intalade mig att "jag är för trött" och "jag hittar inga bra rutiner". Skit snack. Jag slutade i princip gå ut ur huset när jag var ledig för att jag låtsades att "det var för varmt" och "jag måste vila upp mig". Jomen visst... Jag hamnade i ett svart hål utan att ens vara medveten om det. Jag tänkte bara att visst, jag orkade inte träna eller gå ut. Inget jättekonstigt med det. 
Nu i efterhand inser jag att jag var helt tom. Jag gick till jobbet och körde på där med någon sorts autopilot med glada skratt och varma leenden, för att sedan gå hem och bli helt urholkad av min egen, otrevliga lilla bitterfitta som har gjort det till sin livsuppgift att med alla medel möjliga trycka ner mig så långt det går. Detta lilla hjärnspöke är ett av de värsta jag har.

Men idag öppnade jag ögonen och slog ner bitterfittan. Tjoff sa det bara! Nu sitter jag här, mer redo än någonsin att komma igång med saker till höger och vänster, och det känns kul. Jag känner att jag blir genuint glad av tanken på att jag kommer ha saker att göra i princip varje dag i veckan. Jag projekt, jag har mål, jag har jobb som jag längtar till. Mina känslokanaler har öppnats upp igen och jag verkar aldrig få slut på energi till att göra mer, mer, mer! Jag gick från en koma-helg till en måndag full med skoluppstart uppföljt av möten, en tisdag med utflykt med en av klasserna med barnvaktning efteråt och en onsdag med skoldag, två möten på em och en spontan 1 timmes promenad instuvad i slutet av dagen. 

Som jag känner just nu kommer denna start bli till något awesome, och jag hoppas verkligen att jag kommer känna så ett bra tag framöver, för detta känns grymt! Vill inte tappa detta som jag har tappat så mycket annat. Dessa känslor, och dehär tankarna jag har känns värda att kämpa för att hålla kvar. Nu är det bara att hoppas att morgondagens Matilda känner likadant och att vi tillsammans kan slå ner alla hjärnspöken. 

Det är aldrig försent för att göra en nystart!

lördag 8 augusti 2015

Man får vara lat ibland!

Har legat på latsidan nu igen. Var ute på 3 km vandring i tivedsskogen i söndags, och sen har det varit väldigt stilla, och latheten har vunnit. Men igår kom jag till slut iväg. Storstädade hela lägenheten (4 tim) och jag kom sedan iväg på en powerwalk i dövärmen. tog ett varv runt samhället på 30 min och gjorde sedan ett yogapass när jag kom hem. För att vara så äckligt varmt och jag latat mig i flera dagar gick det ändå helt okej tycker jag. Ville så klart vid flera tillfällen ge upp, men jag körde på. Hade tänkt dra iväg till gymmet nu innan jobbet egentligen, men börjar nu kl 12, så har kopplat av istället. Men slutar kl 16 i morgon, så då har jag minsann ingen ursäkt för att inte dra dit! Nu när skolan snart börjar igen måste jag rycka upp mig lite och komma i fas med mig själv. Är alldeles för duktig på att gräva ner mig. Men hej hopp, nu måste jag till jobbet... 12-22... Finns roligare pass...

fredag 31 juli 2015

Omelett? Blev visst röra idag!

Till slut kom jag iväg till gymmet. Hujamig vad segt det var att komma iväg idag! Blev därav ett ganska lugnt pass, men jag kom iväg i alla fall. 1 km på löpbandet som uppvärmning och sen var det ett varv i cirkeln och sen fokus på ben och mage. 
Nog för att det vart segt, men det är ändå roligt att märka att jag får ta tyngre vikter nu och att jag orkar mer. Är härligt att se att det i alla fall ger lite resultat, även om det inte alltid känns så.

Jag ska nu äta en göttig lunch, duscha och sedan dra iväg mot Örebro för att handla lite. Min kyl+frys är ledsamt tomma för tillfället, så jag ska trösta den med lite mat. 


Förkasta inte små framsteg. Många små blir en dag ett stort.

torsdag 30 juli 2015

Äta, jobba, träna, sova

Efter ett 7-16 pass vart jag ganska trött som vanligt, och blev inte bättre av de brutala regnskurarna som kommit hela dagen. Välsignades med några minuter sol i alla fall, och nu på kvällen har det spruckit upp riktigt ordentligt. Känns bra. Märks på sömn och ork att det inte är någon sol. Är trött och seg hela tiden, aldrig riktigt utvilad.

Men jag fick i alla fall till ett yoga-pass mitt i tröttheten. Gick hyfsat. Är ju seg och stel efter gymmet igår, så går lite trögare, vilket gjorde att mitt huvud ganska snabbt började klaga på att det var jobbigt och kämpigt, men lyckades faktiskt jobba mig förbi det ganska bra i alla fall. Är annars väldigt bra på att bara känna efter på det som inte går bra eller är jobbigt, så att jag kan få lägga av. Men idag försökte jag tänka på det positiva istället och tog mig igenom hela programmet utan större problem.

Men nu tänker jag äta upp min sojabacon-omelett innan min lilla misse kommer åt den. Hon försöker från alla håll och kanter. Sen parkerar jag mig för att spela första avsnittet av The Walking Dead. Tagga!

Vissa dagar måste man träna motivationen, och då får kroppen gå på autopilot.

onsdag 29 juli 2015

Vila, jobb och träning försöker hålla handen

Nu, efter många dagars vila är vi i full gång igen. Innan helgen har delar av familjen varit på besök, så det fanns helt enkelt ingen riktig tid till träning, men jag lyckades ändå trycka in ett pass där på torsdagen och sen var vi ute och gick lite på fredagen.
Sen kom helgen med jobb. 12-22 följt av 7-16. Jag vart helt slut. Jag hade absolut ingen ork i hela kroppen. När jag kom hem från jobbet var jag så utslagen att jag däckade på soffan och låg i något sorts halv-koma resten av kvällen. Det samma hände i måndags. Jobbade 7-16, och när jag kom hem fanns det ingen som helst ork kvar. För att inte gräva ner mig i soffan igen åkte jag iväg till systern i Karlsborg för kvällen, så att jag inte isolerade mig själv bara för att jag inte mådde bra igen. Sen i går jobbade jag 12-22 igen, och jag var tvungen att gå till banken och krångla, och tiden liksom flög iväg innan jag skulle till jobbet.

Men nu idag har det smällt till! Kom iväg till gymmet (som inte längre har semesterstängt) och körde ändå på hyfsat tycker jag. Det vart inget kanon-pass, men ändå ganska bra som omstart på gymmandet.
Värmde upp med att springa lite. Med betoning på lite. 0,7 km på 5 min i en hastighet som gjorde att jag inte pallade med att fortsätta. Eller, det var väl mer att mitt huvud tröttnade och började påpeka alla grejer som var lite jobbiga, och då hängde kroppen med på det och ville inte mera. Men det vart lite uppvärmning i alla fall.
Sen var det mest armar, en del maskin, en del lösa vikter. Går ändå hyfsat tycker jag, med tanke på hur klen jag är.
Därefter blev det lite mage/rygg. Kan inte riktigt göra alla magövningar som jag tänkt, för jag tror att jag svankar för mycket i själva rörelsen, så ska träna upp ryggen lite mer och försöka igen. Däremot gjorde jag en sista övning för ryggen helt knas då jag svankade för mycket, så jag fick tokont i ryggslutet. Blev till att lägga ner och gå in och stretcha så gott det gick. (Är för övrigt värdelös på att stretcha. Vet inte hur man gör)
Men över lag känns det som ett helt okej pass för dagen.

Nu ska jag bara iväg och köra ett pass på jobbet också. Ingen rast och ingen vila! Hej och hå, jobba på!

Även vila är bra träning, i lagom mängd.

fredag 24 juli 2015

Finbesök och konstant fika

Tre dagar ledigt från jobbet och massa människor i omlopp. En härlig (och aningen treårstrotsig) systerdotter har sprungit runt och bekantat sig med "missin" med den kära mamman hack i häl. Igår slöt även min far och lilla familjen upp och jag har idag utforskat Askersund från turisthållet. Kanske var på tiden att jag såg lite av staden jag jag bor i.

Jag han med ett yogapass medan barnet sov middag igår, så det blev en dag mer än jag tänkt mig. Det är ju aldrig fel! Idag blev det däremot vila (från träning i alla fall) och full fart med delar av familjen åt både höger och vänster.


 I morgon kör vi på igen med familjefrulle och rutalpass på jobbet med ett 12-22 pass. Pust! Men men, det är bara att vila den tid som finns och köra på för fulla muggar när det gäller! Sen får vi se hur länge det är hållbart...

onsdag 22 juli 2015

Yoga, katter och rivmärken

Idag var det löpning eller yoga som gällde. I och med att jag vart och hämtat min lilla Belle nu på morgonen kände jag att jag inte ville lämna henne ensam i allt det nya, så jag körde på med lite yoga. Vilket för övrigt också visade sig vara lite utav en utmaning med en leken kattunge i huset, men gick allt bra ändå. 

Måste ändå säga att det känns väldigt gott att det går så mycket bättre för varje pass jag gör. Det kanske bara är nu i början, men det är ändå väldigt skönt att se lite förbättring. Har blivit mjukare och stabilare och har lättare att utföra övningarna. Detta om något måste ju ändå motivera mig till att fortsätta tänker jag. 



Men nu blir det lite lunch och kattmys och så får vi se vad denna dagen har att erbjuda sedan. 

Hellre små framsteg än inga framsteg alls.