söndag 25 januari 2015

Mardrömmar med lite sång på slutet

Jag hade idag/inatt/i morse min första mardröm sen jag låg hemma en vecka med lunginflammation i gymnasiet. Visst, jag hatar mardrömmar, men det var inte det jag reagerade mest på. Ju längre drömmen höll på, och hur mer orolig och stressad jag kände mig, blev jag mer och mer medveten om att 'det är bara en dröm. Öppnar jag ögonen så kommer jag här ifrån.' Till en början registrerade jag inte tanken, men till slut bestämde jag mig för att öppna ögonen. Nog för att jag vaknat och kommit undan, men tände alla lampor i hela huset, duschade och har hållit mig allmänt sysselsatt sen jag gick upp.
Det jag tycker är lite skumt är att jag drömmer aldrig mardrömmar om jag inte är riktigt sjuk. Typ feberfrossa, lunginflammation och liknande grejer. Men jag är inte sjuk. Har inte varit sjuk på hur länge som helst. Ändå kommer det mardrömmar som jag verkligen mår dåligt av.

Okej, förlåt, förtydligande parentes; det finns drömmar som är lite vanligt otäcka - drömmar som är otäcka, men som ändå har någon sorts ljusglimt i sig ändå, även om jag inte drömmer mig till slutet av den.det finns mardrömmar - sen finn det drömmar som kryper in i hela hjärnan, hela kroppen och ger en obehaglig känsla under tiden jag drömmer och kan även hänga kvar som obehag när jag senare är vaken. Jag har efter en sådanhär dröm blivit rädd för kråkor på riktigt. Dessa drömmar är ofta väldigt bisarra.

Jag funderar på om det kanske inte är kroppen som är sjuk denna gången, utan psyket. Har tusen saker som händer runt mig just nu. Ena skit-grejen löser av den andra och de har börjat bilda en otrevlig liten hög på mitt huvud som gör att jag har ont i nacken hela tiden. Jag har inte sovit ordentligt på ungefär två veckor, men gick hem tidigare i fredags av rädsla för att svimma, så jag sov från ca. 14.30 till 8.00 fredag till lördag, så man kan ju hoppas att det jämnat ut sig lite där i alla fall.

Men nu får man vän ändå tycka att jag bittrat färdigt va? Nu till roligare nyheter! Jag har blivit erbjuden att sjunga i kyrkan! Det var så himla längesedan och jag hade nästan glömt hur roligt jag tycker att det är. Att få stå där framme och ge musik till andra. Förmedla texten, ge känslorna i melodin och bara njuta av musiken. Ååh, något av det bästa!

Men nu är det frukost-time och sen kyrkmys. Blir nog en bra dag ändå, även om den började lite knas.

lördag 17 januari 2015

Lugn terapistädning

Piuuh. Denna veckan har verkligen varit en såndär mastodontevecka. Den liksom tar mer energi än vad den ger. Men vad jag förstått så är det så det är att jobba, så vi gör väl ett  försök med att vila upp oss i helgen. Och hur gör man då det på bästa sätt? Jo vi STÄDAR! Bort med julpynt, på med tvättmaskin och fram med dammsugare och mopp! Har vart igång sen jag vaknade i morse känns det som, men på ett såntdär lugnt och gött sätt. Städar lite där, kikar lite på datorn, sätter på en tvättmaskin, duschar och pysslar om mig själv, lagar mat, läser lite i min bok. Sådär som städdagar borde vara. Hoppas att ni har en underbar helg ni också, så satsar vi på en go start på nya veckan sen.

söndag 11 januari 2015

En bra dag att gå upp ur sängen

Idag har varit en såndär dag som bara känts sådär härlig. Bara en sån grej som att börja dagen med en kopp kaffe som smakar underbart. Gjorde inget speciellt, men det smakade helt enkelt lite bättre än det brukar. Sen blev det uppföljt av helt underbar musik under gudstjänsten. Jätteduktiga musiker och sångerna var superhärliga. Att sen småprata med massa härliga människor och bli bjuden på lunch med massa trevligt prat gör inte dagen värre. Hur avslutar man då en sånhär fin dag? Jo man ligger och myser i soffan med en tokbra bok och mysig musik.

Vissa dagar älskar jag verkligen att gå upp, för man vet aldrig vilka upplevelser som kommer presentera sig för dig.

torsdag 8 januari 2015

Buntbandslycka

Fick idag mitt paket med böcker!! Wihoo! Hela city of bones serien och hela divirgent serien. Åhåå vad jag älskar cdon. Något som både jag och mannen på Ica hade väldigt roligt åt är att det verkar som att praktikanten på cdons inpackning verkar ha haft väldigt skoj med buntbanden. Kom fram till att sen var 11 stycken. Lite överflödigt kanske, men det blev ju roligt för mig och expediten ;)

onsdag 7 januari 2015

Skrikpotatisar, långflyttar och aktiverat softarläge.

Jul och nyår har kommit och gått och den ända julkänslan jag fått är fluffigheten när jag tar på mage och lår. Tänkte, åter igen, att jag behövde göra någonting åt detta (plus stärka min klena lilla kropp). Jag fick, när jag försökte ge upp, mitt under mina "bicycle crunches" en av de knepigare tankarna jag fått på ett tag.
"Du får inte ge dig nu Matilda Roolf! Nu ska du bannemig komma i någon sorts form denna gången. Och den ska INTE vara rund!"
Och ja, jag har riktiga konversationer med mig själv. Nej, jag är inte rädd för att erkänna detta.
Bör också nämnas att detta bara vad en av många "motivationer" min lilla PT skrek åt mig. Är egentligen inte rund, utan måste träna för att stärka mage och rygg då de fungerar kasst, men sinnes PT'n försöker med alla knep verkar det som.
Av någon anledning ser jag den framför mig som en liten potatis med supermuskliga armar, svettband, benvärmare och små, små shorts som står och skriker över mig. Får mig att undra lite hur mitt huvud mår, men är samtidigt lite underhållande.

På tal om morotstårta tänkte jag egentligen meddela att min nya galenpanna-bas numera är placerad i Askersund istället för Tanum. Med ett hopp, ett studs och en tornado hamnade jag här och lullar nu framåt och mår riktigt gött. Har fått mig en fin lägenhet, ett bra jobb och många härliga människor omkring mig. Inget dåligt startläge på nya vuxenlivet kan jag ju säga.

Jag tänker nu trycka i mig en bit kaka, titta på Fullmetal Alchemist och bara njuta av tillvaron en liten stund till innan jag måste sova. Så njut ni med vettja. Det är du värd!

onsdag 26 mars 2014

Ett obefintligt steg för mänskligheten, ett litet skutt framåt för Matilda Roolf

Idag har jag jobbat, fyndat en supersnygg skjorta, ätit middag med en liten men fin del av Trollhättefamiljen och känner mig nu redo för att baka lite kvällsmys. Jag ska däremot pröva någonting nytt för första gången. Improvisera! Sen hur någnting kan vara "nytt för andra gången" vet jag inte riktigt, men det hör inte riktigt hit. Jag har i alla fall tidigare gjort kladdkakemuffins med vit choklad. Lite sega, ganska luftiga och mycket, mycket, otroligt goda. Idag ska jag försöka utveckla dem. Göra dem till mina egna. Jag har aldrig gjort något sånt förut, då jag är extremt bunden till recept av rädsla för att göra någonting oätligt. Men idag tar jag ett steg framåt i min utveckling! På med musiken, fram med bunken och börja baket!

tisdag 25 mars 2014

Gamlat skrutt och natta-mys

Jag och några av mina vänner kör byt-garderob-med-varandra-för-att-spara-pengar-grejen, så jag tog mig ett röj bland alla söndertvättade linnen och håliga sockar. För det första, det är helt galet hur mycket skit man kan ha i en garderob. Tröjor som gått i arv från faster till syster till syster nr 2 till syster nr 4 till mig och nu är helt sladdriga och genomskinliga. Klänningar som blivit insydda, uppsprättade och omsydda på nytt och nu är helt söndertrasat. Så mycket grejer som egentligen inte går att använda, men som ändå ligger där, för det var ju snyggt en gång i tiden...
Men sen är det också så att jag hittat otroligt mycket kläder som jag tänkt, "äh, de passar inte just nu, men efter att jag fått till kroppsformen lite så kommer de allt på igen." Detta är alltså kläder jag sydde när jag gick i sjuan, kläder som mina betydligt yngre, betydligt smalare systrar inte velat ha/vuxit ur, kläder jag använde i högstadiet. Det finns inte en chans att jag kommer i de kläderna igen. Varför ville jag ens komma i kläderna? Vad var det för galna mål jag strävade mot egentligen? Att se ut som en 12 åring resten av livet?
Känner lite spontant att oj vad jag är glad att jag kommit över detdär. Jaja, nu är de i alla fall väck eller i väntan på en ny ägare, så vi satsar på ett litet natta-mål i väntan på tvättmaskinen, så gosar vi ner oss i sängen sedan i väntan på en ny arbetsdag.